Labossie´s är en hobbykennel registrerad sedan 2003. Aussies har funnits här sedan år 2000, och intresset för rasen har funnits här ännu längre!

Alla hundar bor i huset tillsammans med mig, och ibland också hos mina föräldrar eller min syster, som alla är fantastiska och hjälper mig mycket! Trots att mitt hem har flera hundbäddar i nästan alla rum, så verkar det alltid ligga en hund eller två i soffan eller i sängen... Men det är helt ok för mig, och nej, det påverkar inte mitt ledarskap över flocken på något negativt sätt, som många frågar. Snarare tvärtom! Få saker är så naturligt fär en flock, som att vila tillsammans.

När här finns valpkullar emellanåt, så bor de i vardagsrummet med ständig tillsyn, och jag lägger stor vikt vid att de ska träffa och umgås med de vuxna hundarna likväl som med människor då jag anser att en vuxen, sund hund är ovärderlig när det gäller att ge en valp viktiga kunskaper kring flockbeteenden och hundspråk. Alla mina hundar träffar de små och är duktiga med dem, och tack vare blandningen av raser, åldrar och kön lär sig valparna mycket!

Det har länge varit allmänt känt att det är viktigt och värdefullt för en valp att i lagom dos utsättas för nya intryck medan den är liten, så som t.ex olika material (både att gå på och att bita i), olika ljud, olika typer av människor (män, kvinnor, småbarn, äldre...), olika utomhusmiljöer, olika typer av hantering (tex bäras, hållas fast, busas med, klias) och så vidare - listan kan bli hur lång som helst! Detta är naturligtvis något som jag försöker åstadkomma så mycket det bara går. Som med nästan allt här i världen gäller regeln "lagom är bäst", men de hinner vara med om ganska många saker innan de flyttar vid åtta veckor!

Det finns nu forskningsresultat som har visat att man faktiskt kan påverka (läs: öka!) antalet hjärnceller som bildas i en ung råtta, beroende på hur mycket rått-bebisen stimuleras med nya intryck, och även om inga sådana studier mig veterligen har gjorts på hundar, så är jag övertygad om att samma fenomen gäller hundars hjärnor också.

Jag avlar självklart endast på såvitt jag vet friska djur. Det finns riktlinjer och regler jag åtar mig att följa genom att vara en SKK-ansluten kennel. Till exempel är höftleds-/armbågsledsröntgen en självklarhet, liksom rasklubbens rekommendation om ögonspegling innan parning. Mer om detta går att läsa om i R.A.S för australian shepherd, där R.A.S står för Rasspecifik AvelsStrategi.

Förutom dessa obligatoriska hälsokontroller, så vill jag också att mina avelsdjur ska vara fria från sjukdomsproblem som kanske inte finns med i något centralt register hos SKK, men som ändå skulle orsaka problem för hund och ägare, som t.ex hudproblem, magproblem och andra fel. Ett bra hjälpmedel här är att inte avla på för unga djur. Hinner de bli närmare tre år innan de får bli föräldrar, så minskar risken att avla på icke helt friska hundar, även om man så klart aldrig har några garantier.

Mentalt sett är det också oerhört viktigt att hundarna är friska och sunda. Tyvärr tycker jag att fokus på "MH-skotten" är mycket större än på många andra, minst lika viktiga bitar. Jag avlar naturligtvis inte på skotträdda hundar, men skulle ändå önska att andra delar av t.ex MH-beskrivningen fick lite större "genomslagskraft", större betydelse. Att en hund har en stor portion nyfikenhet, tex, är mycket viktigt för mig. Liksom att de har nerverna på rätta stället så att de reagerar på rätt sätt i varje situation, utan en massa överslagshandlingar, och att de har en tydlig "av- och påknapp", dvs förmåga att slappna av när inget händer och jobba hårt när arbete bjuds.

Rasstandardens text om att "rasen kan vara något reserverad mot främlingar" tolkar jag som att rasen kan vara ganska ointresserad av att hälsa på eller umgås med främlingar, men det innebär för mig _inte_ att det är godtagbart att hunden ska vara rädd gentemot människor. De flesta av de aussies jag har fött upp är mycket sociala och framåt. En del säger att det inte är rastypiskt, jag säger att det är praktiskt och enklare för hundägare att hantera än en skygg hund.

Det finns också många mentala egenskaper att ta hänsyn till, som inte syns på någon beskrivning! För att ta mina egna hundar som exempel; Tara är skottberörd, något som anses vara ett allvarligt fel och självklart ska undvikas, medan min numera bortgångne labrador Gibson var livrädd för att gå på golv utan mattor, en egenskap som ju inte syns på något officiellt resultat. Vilken av de två egenskaperna tror ni medför det största handikappet? (Ingen av dem har gått i avel). Olika rädslor är olika egenskaper och behöver inte påverka varandra, även om de ibland gör det (generaliseras). T.ex är Tara inte rädd för åskan, och Gibson kunde gå i de där branta gallertrapporna flera våningar upp utan att tveka en sekund! Allt sån´t här tas i beaktning i aveln, så långt det är möjligt.

Ibland föds en valp med en teckning som inte accepteras av rasstandarden, en så kallad feltecknad aussie. Utan att gå in på den avancerade läran om genetik, så ska man veta att detta är mycket svårt att helt undvika och därför inte alldeles ovanligt förekommande. Det har även hänt i min uppfödning. En del kallar det oseriöst att föda upp dessa valpar, att de ska tas bort som nyfödda och att det följdaktligen är oseriöst att sälja sådana valpar.

(Ovan: Två exempel på felteckning. Saga till vänster har vit färg bakom manken samt ett vitt "streck" från lårets framsida upp på kroppen - två saker ej tillåtna av rasstandarden. Siri till höger har lite för mycket vitt på huvudet. Standarden säger att färg ska omge ögonen och det mesta av öronen, vilket det inte gör på henne.)

Jag strävar självklart alltid efter korrekt färg/teckning, men kommer aldrig att avliva en fullt frisk valp enbart för att den har en färg som inte rasstandarden tillåter, oavsett vad andra anser om det.

När detta har hänt, så har jag för valpspekulanter noggrannt talat om att det är en feltecknad valp, att den därför inte kommer att kunna ställas ut och att den därför inte heller ska gå i avel. P.g.a begränsat användningsområde säljer jag valpen till reducerat pris.

Allt annat är som för vilken valp som helst! De är lika högt älskade och uppskattade av både mig och sina ägare, de registreras hos SKK precis som alla andra valpar, de säljs med samma hälsokontroller gjorda och med samma dolda fel-försäkring utan undantag. Varje valpköpare går således in i avtalet med fullständig och korrekt information. Därför kan jag inte anse att det på något vis skulle vara oseriöst.